som asfalt

i dagar vänder jag den svarta natten

ristar den fri

 

faller utan skinn

 

vänder den om

sår nya ord

som inte längre väntar

på att du ska komma

faller igen

 

den svarta natten

vänder smärtor

som ristar längtan

 

så nära ljuset var du

när jag såg

att den som väntade förgäves

var jag

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer

  • Upplevde en sorglig känsla, när jag läste det här , som att någon försvunnit (avlidit ).Låter vackert när man läser den högt också. Det gillar jag.
    Astrid Åkerström | 2010-06-22